AZAWAN AMAZIGH / MUSIQUE AMAZIGH
TINARIWEN :
La répression de la rébellion touareg par l’armée malienne en 1963, à laquelle
va succéder la terrible sécheresse de 1973-74, a provoqué le premier et massif
courant migratoire des populations touaregs vers le Maghreb et l’Afrique
subsaharienne. Les jeunes touaregs de la diaspora abandonnent, pour la
plupart, l’élevage et commencent à alterner travail précaire et chômage. On
les désignera désormais sous le nom d’ichoumar (au singulier, achamour),
altération berbère du mot chômeur. Ces nouvelles générations de l’exil,
traumatisées par le dépaysement et les conditions difficiles de leur nouveau
statut, élaborent alors une nouvelle réflexion politique, dont l’aboutissement
sera la lutte pour une justice sociale pour le peuple touareg. Ainsi, et suite
au massacre de chefs touaregs par l’armée nigérienne dans la ville de Tchin
Tabaraden en 1990, un groupe de jeunes combattants lance la rébellion. Après
cinq ans de combat acharné, les gouvernements malien et nigérien signent un
accord de paix avec quelques représentants de la rébellion.

La
naissance du groupe de Taghreft
Tinariwen en 1982 est intimement liée à la
situation d’exil et d’errance du peuple touareg.
Tinariwen est l’émanation même de cette diaspora. Ses musiciens sont
tous originaires de l’Adrar des Ifoghas, réfugiés
dans les années 1970 à Tamanrasset, dans le Sud algérien. Leurs poèmes
chantent la nostalgie et incitent à l’éveil politique des consciences. Ils
traitent aussi des problèmes de l’exil, de la répression et des revendications
politiques. Le groupe s’est
tout d’abord produit dans
cette période d’exil, lors de soirées de la jeunesse ou de fêtes
traditionnelles (mariages, baptêmes…)
Tinariwen va ensuite évoluer peu à peu vers une formation complète, mariant
tradition et modernité. C’est ainsi que les chanteurs se font accompagner par
des choristes féminines pour se rattacher musicalement à la tradition des
campements et adoptent le style des "guitares" pour affirmer son ouverture
vers la modernité musicale.
Tinariwen est non seulement le premier groupe des ichoumar, mais aussi le plus
connu. Le genre musical tichoumarin joue un rôle déterminant dans la
reconnaissance culturelle de la jeunesse touareg. L’exil et la résistance sont
d’abord les thèmes majeurs des ichoumar, mais au fil du temps, Tinariwen est
devenu, par ses chansons, le symbole de la vie quotidienne au pays Tamacheq...Site
des Tinariwen
MOUMENE HASSAN
Artiste Peintre UTGGWANT
BIOGRAPHIE :
Ne le 14 / 4 /1976 dans un village appelé TIMGHILET situe à 21 km de
la ville Ait Ourir (56 Km de Marrakech) sur la route de Ouarzazat, son
histoire avec la peinture était dés son enfance , en secondaire devient plus
clair lorsqu'il a commencé à étudier les couleurs et les formes librement au
lycée à Marrakech
En 1997 il a réussit dans le concours d'entrer à l'école des beaux arts de
Casablanca mais pour des raisons personnels il a raté cette occasion .
IL a fondé avec d'autres amis l'Ass. ANARUZ pour la développement la promotion
de la culture AMAZIGH
EXPOSITIONS :
-1994 Collectif à l'université Cadi Ayyad des lettres à Marrakech
-1995 Individuel à la maison de culture Marrakech
-1996 Individuel à Moulay Brahim prés de Marrakech
-1997 Individuel à la maison des jeunes Demnat
-1998 Individuel en collaboration avec l'Ass TAMAYNUT /Marrakech
-1999 individuel en collaboration avec l'Ass AMREC /Marrakech
-2000 Collectif à l'auberge TOUFLIHT avec la participation de l'Ass ANARUZ et
l'Ass AZAR de Canaria
-2001 Individuelle à la galerie de RIYYAD ATTAQAFA en collaboration avec le
ministère de la culture et la communication
-2001 Individuelle à Sup De Co en collaboration avec l’ass tamaynut et AMREK
Marrakech.
-2002 Individuelle en collaboration avec l'Ass TAMAYNUT / Ait Ourir.
AUTRES ACTIVITES :
- Tableau de couverture pour le revue TIFAWT
- Décors de plusieurs pièces théâtrales amazighs
- Illustrations dans plusieurs journaux et revues marocains
- Tableau dans le livre de convenction169 traduit en Tamazight par
l'organisation international et TAMAYNUT
- Participation dans plusieurs manifestations amazighs
Pour contacter Hassan Moumen: massinisa@hotmail.com
صفية أولت تلوات
حياتها
ولدت صفية كما يبين لقبها ب تلوات قبيلة إكَليوا بأعالي الأطلس الكبير قرب تيزي ن
تيشكا ، وهي تابعة إداريا لإقليم ورزازات . و كان لمكان ولادتها أثرا على حياتها
الفنية التي ستاتي فيما بعد .ا
و هي صفية أومحمد أوحدو ازدادت سنة 1946
، و قد حرمت كأغلب نساء القرى المغربية من التعليم ، بدأت حياتها الفنية بأسايس ن
ؤحواش ، لتنتقل بعد دلك إلى مدينة مراكش لصقل موهبتها بعد لقائها بفطاحل الغناء و
الشعر الأمازيغيين بالجنوب : كالحاج محمد الدمسيري و الحاج عمر واهروش , و
الموسيقار الكبير محمد بونصير ، و الرايسة فاطمة تالكَريشت ، و خدوج تاوريكت ، و
خدوج تاصويريت رحمهم الله جميعا ، و غيرهم من الفنانين و الفنانات
كيف اشتهرت
صفية ؟
كثيرون هم الفنانون الدين ما أن ندكرهم إلا و نتدكر إحدى اغانيهم الخالدة . فما
أن ندكر الحاج بلعيد إلا و نتكر أغنية " مقار تلا توكَا أر أفود " .و ما أن
نتدكر الفنان الأمازيغي العالمي إدير إلا و نتدكر أغنية " فافا إنوفا" ،
الفنانةأولت تلوات هي الأخرى تخطت حدود المحلية لإكَليوا و مناطق ورزازات و مراكش
لتشتهر خارجها بجميع جهات المملكة ، و دلك بأغنيته الخالدة " واسييح أتاونزا " ،
التي تؤدى في جميع الأعراس و المناسبات من طرف مجموعات أحواش و فرق الروايس
. و في السنوات الأخيرة قام مجموعة من الفنانين و الفنانات باقتباس ألحان هده
الأغنية و أدائها بكلمات جديدة . و إلى جانب هده الأغنية قامت صفية بنظم جميع
كلمات أغانيها و أدائها بصوتها الرائع و المتميز و منها : " أوفيغد أودي طابلا
توجاد ؤكان " و " ؤركضين لاحباب ن يان ماغ إسامح " و " تاوادا" بمناسبة مشاركتها
في المسيرة الخضراء سنة 1975.
مميزات الفنانة صفية :
ا
كما دكرنا في تقديم هده المقالة فقد نشأت صفية في وسط لا يجادل اثنين في كونه
إحدى قلاع الثقافة و الحضارة الأمازيغية ، و هي قرية تلوات . و كل من يدكر
تلوات يدكر الحاج التهامي الكَلاوي باشا مدينة مراكش أيام الحماية الفرنسية ، و
ما كان يصرفه من أموال لجلب المغنيين و الشعراء و الادباء إلى مناطق نفوده ، فهدا
الشاعر المغني الكبير الحاج بلعيد ؤسوس يمدح الحاج التهامي الكَلاوي في إحدى
أغانيه حيث يقول :ا
| uma lmal ula zzin iv ten riv v |
ؤما لمال ؤلا زين إيغ تن ريغ |
| rav an lwijab aggis nsmammiyy | أراغ يان لويجاب أكَيس نسمامي |
| f sidi u sidi v ida lapkam ns | ف سيدي ؤ سيدي غ ئدا لاحكام نس |
| sidi lbaca v ida lapkam ns | سيدي لباشا غ ئدا لاحكام نس |
| mrrakc ar lpuz ar iv t nffav | مراكش أر لحوز أريغ ت نفاغ |
| npada adrar ariv lkm tlwat | نحادا أدرار أريغ لكمغ |
| llioawn a tamazirt lli v tmqqur | أليعاون أتامازيرت لي غ تمقور |
| timmuvra ljdud a ttent yusin | تيموغرا لجدود أتنت يوسين |
في هده القصيدة يتبين جليا
أن تلوات كان لها دور ريادي في الميدان السياسي و العسكري بالمنطقة و على الصعيد
الوطني ككل . مما يؤهلها أن تعرف ازدهارا منقطع النظير في المجال الفني و
الثقافي : و دلك بفضل حنكة قوادها الكبار .ا
و لم يكن أحد من مشاهير الفن بالجنوب المغربي لم يزر هده القلعة الصامدة ،
كالحاج بلعيد – كما أسلفنا الدكر و الرايسة حادة أباضة و فاطمة تالكريشت و خدوج
تاوريكت .....و اشتهرت المنطقة بأحواش ، و شهدت زيارة فطاحل هدا الفن من حدب و
صوب
في هذه الأجواء إذن ازدادت
صفية، ورضعت الشعر من ثدي أمها، واستطاعت أن تتألق في ميدان الأغنية الأمازيغية
وتكسب عطف ومحبة الجماهير الغفيرة بكل القرى والمدن المغربية، وذلك بفضل كلماتها
الهادفة، وصوتها الرخيم، الذي يدخل القلوب ولا يفارقها.ا
وكان مما تمتاز به هذه الفنانة المقتدرة هو نظمها للكلمات، رغم كونها لا
تعرف الكتابة ولا القراءة. إلا أن لها ذاكرة قوية كباقي شعراء أدرار ن درن ، وهو
ما يؤهلها إلى إخراج الكلمات من ذاكرتها دون أن تحتاج إلى أية ورقة.ا
من هنا نقول إن من بين مميزات هذه الفنانة، أنها مبدعة للكلمات وللألحان، وأنها
هي من يؤديها. وهي خاصية يتميز بها أغلب الفنانين الأمازيغ، كما أن شعرها شعر
اجتماعي، نقدي، وغزلي عفيف. إذ تعرف كيف تختار الكلمات التي لا تخدش حياء الجمهور
مما يقربها إلى الناس فتملك قلوبهم.
المفارقة
الكبرى:ا
الإذاعة الوطنية لا تؤدى للفنانة حقوق نشر أغانيها. فرغم أن أغلب الناس
يعرفون الرايسة أولت تلوات عبر الإذاعة، حيث كانت هذه الأخيرة تذيع أغانيها منذ
أواخر الستينات –في تقديرنا-، ورغم شهرتها كباقي الفنانين المغاربة، ورغم أنها
تحضر إلى جانب مجموعة أحواش تلوات جميع الاحتفالات الوطنية وكذا الملكية، فانها
لم تتوصل منذ ثلاثين سنة بأي تعويض مقابل أغانيها من طرف الإذاعة الوطنية، وقد
أكدت ذلك في استجواب مع امحمد بوهوش نشر بجريدة ״ رسالة الأمة ״ عدد 7142 أيام 11
– 12 – 13 يناير 2006. وهو ما يطرح أكثر من سؤال: من يتوصل بتعويضات هذه الفنانة
التي هي في أمس الحاجة إلى الاستفادة من إبداعاتها الشخصية؟. أليس من واجب
الإذاعة والتلفزة ووزارة الثقافة الالتفاتة إلى هذه الشاعرة المقتدرة، وتكريمها
كما فعلت النقابة الوطنية للموسيقيين فرع أكاد ير منذ عدة سنوات؟.ا
المراجع:ا
رسالة الأمة عدد 7142
–استجواب مع امحمد بوهوش – بتاريخ 11 – 12 – 13 يناير 2006.
ا
شريط غنائي لمجموعة ازنزارن الشامخ.
كتاب: باشا مراكش:- الحقيقة والأسطورة في حياة باشا مدينة مراكش- كوستتاف بابان.ا
بقلم: حميد الرامي
أخبار و مستجدات
و أخيرا أصبحت
التلفزة تلتقط بتمغيلت بصفة جيدة :ا
على إثر المراسلات التي قامت بها
جمعية أناروز من أجل تقوية البث التلفزي بمنطقة تمغيلت ، و التي تلاها جواب مدير
الإداعة و التلفزة الوطنية من أجل إرسالها خريطة للمنطقة ، تمت الاستجابة لمطلب
الساكنة ، و بعد شهور قليلة قام الفريق التقني للاداعة و التلفزة بزيارة الموقع
من أجل تثبيت الأجهزة اللازمة لتقوية البث و الدفع التلفزي .ا
و فعلا أصبحت المداشر حاليا تتابع برامج التلفزة الوطنية ، بعد أن كانت أغلبها
محرومة منها فيما مضى .ا
أملنا في الجمعية ان تعتني القناتين الاولى و الثانية بالثقافة و الحضارة
الأمازيغيتين الضاربتين جدورهما في القدم . و تكثفا من برامجهما بهده اللغة ، كما
نتمنى أن تتبع هده العملية خطوات أخرى في اتجاه تقوية بث برامج الاداعة قسم
الأمازيغية التي لا تلتقط بشكل جيد في هده المناطق ، و في أغلب مناطق الأطلس
الكبير .ا
جمعية أناروز في الأنترنيت
بعد المحاولة التي قام بها كل من حسن مومن و حميد عضوي جمعية أناروز بفتح موقع
للجمعية بالأنترنيت سنة 2000 ، و الذي تم توقيفه بعدما تعدر عن الجمعية أداء
واجبات الاشتراك ، قام أحد أبناء تمغيلت الدي يقطن بالولايات المتحدة الأمريكية،
حسن كَوبيل بتخصيص حيز مهم لجمعية أناروزبموقعه
www.aitourir.salif.com
و يتضمن العدد الاول و الثاني من
هده المجلة
تهنـــــئة:ا
تلقينا بفرح كبير زواج المناضل الأستاذ عمر بوتموزار بالمناضلة الأستاذة نعيمة الباو، وبهاذه المناسبة السعيدة نتمنى لهذه العائلة الجديدة التوفيق والاستمرار وكثرة الأبناء
Ussan n ummuddu s udrar n drn
Ussan n ummuddu s udrar n drn ( pour pouvoir lire les articles en tifinagh)
Adrar n drn aγbalu n tlilli dar imaziγn, adrar yugwrn idrarn. Ra nssnti
ammuddu ad lli nskr nkkwnin d sa zγ imyiritn n udrar ad, nssntit zγ ayt
uwwrir, tamdint n wasif n zzat. Ayt uwwrir nttan ittwayssan waddur ns s
ugadaz lli illan g tama ns, att igan d ugadaz n ttlata / aram n imssiwan nγ dd
n imi n zzat mklli s ittĥlu i middn ad as tt ttinin. Ayt uwwrir tga tiflut n
ku yan ra yawn i udrar n drn yiri yyit tanzruft nγ dd γar lqqblt. Nni zγ ayt
uwwrir ar imlil. Ađuwwaŗ n imlil illa g uγaras n mulay bŗahim d usni ns. Imlil
iga am urti n ijddign llan waman ilin işγaŗn ilin g tama ns iđuŗan fulkinin am
aŗmđ.
Tigira n ma nlkm s imlil numź aγaras xf uđaŗ acku ur llin iγarasn n sul amr
isiwan. Nutnn 3 tsqqulin nγ dd tassaεin nlkm s sidi samhaŗuc. Iga yan lwali
illan g wammas n udrar tili tmđlt ns g ddaw yan uźŗu ixatrn, ar srs ttudun
middn zγ kay gatt tasga zγ tmazirt nnaγ, illa lwali ad xf wasif llid yuckan zγ
tubqqal. Nnsa g samhaŗuc ar zikk namź asawn s ddaw udrar n tubqqal. Nut 3
tsqqulin yađnin n uγaras xf uđaŗ yili g ddaw udrar ann n tubqqal yan kŗatt
tgmmaw lli g attgguzn iŗumiyyn tbnatnt tmsmunt n tiddukkwla tamŗŗukiyyt
tafŗansawiyyt. Nut s igwiţan nnaγ g tama n tgmmaw ann ar zikk nγli alliγ d
nkka aflla n udrar n tubqqal, nγlit g 1.5 h nhuwwt id g 1 yat tsqqult. Illa g
wafa n tubqqal 4167 n lmitru yuggwad kullu xf idrarn d iźuγaŗ lli as ilullin,
ar nn ittaggwa xf iźuγaŗ n mŗŗakw^c ula win tarwaddant ula win warzazat.
Akud lli d naγul zγ uflla n tubqqal namź avaras s tillt n ifni nγ dd amda n
ifni. Iγli I tizi n wannms / tizi n ugwbur lli ur jjin nźŗi am nttat g usawn
ula g uhuwwd ns, tjgugwl bahra, alliγ ur attiźđaŗn isrdan ad as awnn, illa gis
uşmmiđ ar isţţγ am lanfađ, yili bdda gis udfl d ijawan d ubruri d unźaŗ ar nn
nttafa ma s d ahuwwd ns icqqa xf usγli ns. Aγaras n gr ddaw tubqqal ar tizi n
wannms / tizi n ugwbur igat 2 tsqqulin, nγli tizi g 1 yat tsqqult, macc
nggwztt g 5 n tsqqult ar amda n ifni nγ dd tillt n ifni..
USSAN N UMMUDDU S UDRAR N DRN -2-
Nlkmn s tillt n ifni nŗmi bahra nut s igwiţan nnaγ, ilin g
dinn kra n ayt tmazirt ar zznzan kullu ma iĥtajja ufgan immuddan. Nggawr g
tama n tillt n ifni sin ussan. nεumm gis g tillt lli mmi zddign waman ns am
rryal. Aman uckand s tillt n ifni zγ idrarn n tizi n wannms / tizi n ugwbur.
Ar ukan nnttqqŗŗab s tillt s ur sul llin waman g wasif art n issa kkn ddaw as
ur ad ttbann ar ammas n tillt, d tillt ad ann ifkan aman i wasif n ifni d tsga
n tfnut kullutt. Kkan as d idrarn kullu tisggiw ns s kkuź.
Lliγ nsunfa g tillt n ifni namz aγaras nnaγ s uđuwwaŗ n amsuzart, nragbnn ukan
zγ tillt s wasif n ifni s anttcεa g daγ g tzgzut d imuzzar llinn iffaγn zγ
tillt n ifni, am amazzr n ayt igran, nlkm d s uđuwaŗ lli mmi ttinin anđus,
nggawr ar nn nttannay g umazzr ann lli d yumźn zγ uflla n udrar ar aliγ
nsizrid xf tsga n uđuwwaŗ n ayt igran. Nut dd z tillt n ifni s anđus 1.5 h.
lliγ nsunfa nhuwwd d wasif nzri xf imĥiln d ibrwayn. Iđuëan ad kullutn llan xf
yat tulaft ifulkin, yan ar ak istaw wayyađ, ar nn nttafa tigmmi g wasif n
tfnut tga sin usutn xf win wakal iga wiss kŗađ Usu amzwaru nγ dd win wakal ar
gis ttggan middn n tsga n tfnut ula win udrar imugwayn d ihray d isrdan nγ dd
agmarn, ar daγ gis ttggan akccuđ I tgrst lli g ay ittili udfl. Wiss sin usutn
ar gis ttgan lxzin nγ dd ayyda s lmεna n imndi ar gis ssnwan ar gis ggann g
tgrst. Usu n uflla nγ dd işđiĥn d tmşŗay ar gis ttilin g unbdu, ar gis sbrrakn
inbgiwn nnsn.
Nssudud d wasif n ifni alliv d nlkm amsuzart ađuwwaŗ lli imqquŗn g wasif n
ifni ifulki bahra ar d gis ttmnaggarn sin wayyawn n isaffn, illa wasif lli d
ikkan ifni illa walli d ikkan iđuŗan n tsga llinn iwalan tubqqal d uwwray zγ
tfnut. Nşγ γaylli aγ ixaşşan nssnti aγaras nnaγ s ddaw tizi n uwwray. Naγul
alliγ nlkm ibrwayn nuwwrri xf uγaras n ufasi, nzri xf idggwa nidin ar nnttcεa
g tgwnit lli izrin s uwwray zγ uγaras yađnin, macc nkkwnin nkka aγaras n
tmźakin s agr źŗan s uđuwwaŗ n misur s tislday s tagadirt nlkm ađuwwaŗ n
wanfsiwn lli illan g ddaw tizi n uwwray, ar nn nit nttannay tubqqal zγ tslday.
Nut 3 tsqqulin zγ tgmmi n igran nγ dd anđus ar ađuwwaŗ n wanfsiwn.